Promenera med ljud

Tjena, milq här, känd från nätet. Nu börjar det bli många artiklar på denna hemsidan. Om blott 12 artiklar har vi kommit upp i den gablotoriska summan 1800!!!(de e lika många som det finns dvärgar (i expanded universe))!!!!! Därför fjärtar jag ur mig några slappa hjärtlösa artiklar så det kan bli framtid nångång*.

PANG! Då var vi igång. Promenera med ljud?
VAFAN MENAHAN? tänker du. Ljud är nästan ofrånkomligt speciellt utomhus, fortsätter du tänka. Fåglar skriker och uttrarna uttrar sig. Helikoptrar som faller till marken med dånande dunsar.
Bra tänkt säger jag!

Promenera med ljud går ut på att mindfully ägna sig åt bara LJUD och PROMENERING.
Det är ett konkret förslag till dig i skrivande stund. Eller i läsande stund från ditt perspektiv. Du måste testa, det är helt underbart.

Regler:
Du får inte ha en destination.
Du ska landa där du började.
Du får inte stanna på tjosken och tjöpa tjack.
Du behöver boka ett lagom block i din kalender, minst 1minut men max EN EVIGHET.
Du får inte tugga tuggummi om det regnar.

Ljudpromenix rekommenderas av nästan alla forskare och snart kommer google att införa konceptet i både kojjor och slott!!!!

Gör då såhär:
1. Välj vad du ska lyssna på. Bra exempel är Problempodden** och Janis Joplins makalösa första soloskiva I got dem ol' kozmic blues again mama!
2. Ta på dig ytterkläder om du vill och trilla ut på streetan.
3. Promenera slumpmässigt marken fram samtidigt som du lyssnar på Janis eller P-podden.
4. Interagera inte med något förutom stoppljusknappar.

OBS viktigt: Se till att sträckan du promenerar blir en loop. Annars kommer du aldrig att komma tillbaka dit du startade.

Ett tips som 2 har tagit till sig från milq är att lyfta blicken när man promenerar. Då blir världen så överkomlig och det är svårt att grubbla med en horisont i pupillen.

Eller som Vreeswijk, Cornelis sa:
Går man på Copacabana har man havet till vänster.
Fast jag tittar rakt framför mig och ser på vem jag möter.

Nu lämnar jag över ordet till luffare finn:
Min polare Anton ägnade sig åt det här nästan varje kväll jag bodde med honom, kändes riktigt livsbejakande även i ruskvintern! Ibland tar jag mig "halv" promenera med ljud, tänkte faktiskt ta en nu när jag skrivit färdigt det här, där jag har ett mål men det är ganska långt bort. Det tar bort lite av flaneringseffekten men ger istället lite av pendeltågseffekten; ger mig möjligheten att lyssna aktivt och vila blicken på saker.

Just det, en halva är alltså när jag har ett mål, men ett ganska långt bort mål, typ gå till andra sidan stan för att möta en "kille" för att göra "en grej".

Men det känns lite liknande ändå, jag vet att lite av magin försvinner när ljudlyssnandet blir som en halvpoäng då resan i sig också har en poäng. Eller hjälp! Är det resan som är själva poängen nu igen?!?

Jag tar iaf med mig att det är soft att lyssna på ljud av olika slag dedikerat och det gör jag bäst när fötterna rör på sig. Typ som att mina bästa telefonsamtal händer när jag städar/dammar/fixar lite hemma.

Ljud är bannemig det finaste jag hört sen konfirmationen.
// hälsningar finn

* Ja nu blev ju artikeln varken slapp eller hjärtlös.. verkar inte gå att bromsa ned denna milda hjärna som sitter i Johnnys skalle. Japp, det är milq som är Johnny, så nu vet ni det. OBS jag orkade iaf inte korrläsa!!!
** Problempodden är Sveriges enda podd. Den handlar om meditation, proaktivitet, drogor, pengar, diktatur och att programmera in datorer i folks hjärnor så de gör som man vill!